Ledarskap i klassrummet kapitel 4 "Öka sannolikheten för att det ska fungera"

 

Framgångsfaktorer

Vad är det som gör en lärare framgångsrik. Är det något man kan öva upp eller något man har eller är det kanske en blandning av båda. Det är inte svårt att hålla med i författarens uppradning av framgångsfaktorer. Var står man då själv i allt detta. Vad funkar, vad behöver utvecklas?

• Värderingar; Jag jobbar på att se att möte eleverna där de är varje dag. Jag jobbar mycket och målinriktat med att bygga relationer till mina elever.
• Inlärning; Vad gör jag i klassrummet och vad är syftet med vad jag gör och kanske inte minst. Vad gör jag när det inte fungerar.
• Påverkan; RELATIONER!
• Framtiden; Vad är det eleverna behöver ha med sig in i framtiden? 
• Beteende; Den ständiga önskan att utvecklas!
• Klassrumskultur; Lägga tid här är viktigt. Väl investerad tid. Vad hände med det vi gjorde med 7:orna för några år sedan.
• Kärlek och stuktur; Kan man vara både och beroende på gruppen?

Måste jag välja bara en säger jag beteende. Vad kan jag göra bättre? Vad behöver utvecklas? Vem gör jag det bäst tillsammans med eller är det något som bara ligger hos mig? Var kan jag hitta den kunskapen jag söker?

"Ledarskap i klassrummet" Kapitel 3 Demokrati och delaktighet.

Hur mycket ska eleverna bestämma och vad ska de bestämma om?

Jag funderar på hur jag jobbar. Rätt så mycket är ju redan bestämt i styrdokumenten, annat styr schemaläggningen över. Hur lång eller kort tid man har. Vad man kan åstadkomma på den givna ramen "lektionen".

Jag låter eleverna vara med och styra över arbetssätt. Jag brukar gå igenom vad vid ska göra. Ge exempel på vad jag gjort tidigare; "Förra året gjorde vi en dramatisering av en rättegång".
Eleverna får vara med och bestämma hur vi ska pröva deras kunskaper (under förutsättning att det inte alltid blir samma). De kan vara med och bestämma över tidsramen. Jag tar med eleverna mycket i planeringsstadiet och under lärprocessen.

Regler, ramar och bedömning har hittills varit mitt ansvar.

Peer-learning

Kan man med Peer-learning öka elevernas inflytande i klassrummet? Det får vi se. Jag tänker att om man ger eleverna verktyg för planering, olika lärstilar, kamratbedömning och mer ansvar och dessutom får lära sig att debattera och pröva sina tankar mot andra. Borde inte det innebära att de kan ta större ansvar? Att man som lärare istället fokuserar på att lära ut verktyg, stöttar i processen och sedan självklart står för bedömning och feedback för att utveckla lärprocessen på ett tydligare sätt?

Ledarskap i klassrummet kapitel 2 "Ledarskap"

photo credit: Atos International via photopin cc

Boken tog upp sådant som jag själv kan påverkar, nämligen;

• Min attityd; Att möte eleverna med respekt. Att vara en förståndig vuxen, att vara lärare och gilla sitt uppdrag.

Jag tänker att så länge jag gillar att vara lärare ska jag fortfarande vara lärare, och om det kommer en dag då jag inte gillar mitt uppdrag, på riktig, så ska jag göra mina elever och mig själv tjänsten att göra något annat. Fram till nu har jag nog lyckats ganska bra som ambasadör för mitt yrke eftersom flera av mina vänner som bytt karriär faktiskt tänkt att bli lärare.

• Mitt beteende; Det här är svårt att bli medveten om. Jag vet att jag ibland pratar jättefort. Jag jobbar på att dra ner tempot. Eleverna lär ju sig inte mer för att jag försöker lära ut snabbare eller....

• Min kompetens som pedagog; Sanningen boken tog upp här var bli medveten om vad du kan påverka. Det är ju lätt att sura ihop för det man inte kan påverka och jag tänker att påverkansgraden måste vara olika i olika organisationer och kanske också beror det på vem man är och hur man framför sin sak.

Döda poeters sällskap: 

 

 En god ledare
 Så klart skulle jag kunna välja någon av mina många kompetenta kollegor, men de hade kanske inte ville vara med på film. Jag har därför valt Robin Williams i en av hans många fantastiska roller. RIP Robin.
Vad är det som gör läraren i den här filmsnutten så bra?

1. Han är tydlig. Han kan sin sak. Han har någonting viktigt att säga, att man ska våga göra det man själv tror på och inte bara anpassa sig till andra. Han använde humor för att nå eleverna. Även om han drev med eleverna gjorde han det på sådant sätt att han inte kränkte någon, utan förstärkte budskapet.
I denna scenen använder inte läraren maktspråk utan pratar med eleverna med respekt. Han påverkar genom att leda genom exempel.

2. Jag har haft förmånen att träffa många kloka lärare under min skolgång. Lärare som brydde sig och som ville något. Lärare som brann för sitt yrke och som var duktiga.
Jag har också träffat chefer som varit goda ledare, som har sett och lyssnat på individerna, men som inte varit rädda för att fatta beslut och som har stått kvar när stormen dragit in. Chefer som man visste att om man skulle få problem med någon förälder så skulle de stötta en, men som också var skickliga att leda samtal så att om problem uppstod kunde medla så att alla parter blev nöjda.

3. En god ledare, leder genom exempel. Lyssnar, men vågar ta beslut. En ledare behöver vara trygg i sig själv. En god ledare har visioner.

4. Ledarskap. Jag tänker att man som ledare pekar ut riktningen, får människor att arbete tillsammans mot ett klart definierat mål. Att som ledare ska man se till individernas olika kompetenser och kan dra nytta av dessa för att alla ska känna sig delaktiga och nå optimala resultat. Som ledare tycker jag att man ska kunna inspirera men också våga ta i svårigheter. Det är viktigt att man kan delegera som ledare om man ska orka.

Ledarskap i klassrummet kapitel 1

 

Ledarskap i klassrummet. Det är kanske ingenting man funderar på att man håller på med dagligdags, men det kanske borde vara det. Det är ju väldigt tydligt att vi alla har olika styrkor och svagheter när det gäller ledarskap, och har man som jag, i min roll som speciallärare, har jag haft förmånen att få en inblick i mina kollegors arbete.
Jag hoppas att denna boken kan leda till tankar som leder till att jag kan utveckla mitt ledarskap och reflektera över vad jag gör och varför. Det är nog ibland alldeles för mycket som sitter i ryggmärgen och när det gäller beslutsfattande klassrummet. Det sades på uppstartsföreläsningen att man som lärare tar cirka 500 viktiga beslut per dag i klassrummet. Det är lite skrämmande när man tänker på det.

Det största utmaningarna tycker jag är att få tiden att räcka till. Tid att se eleverna, tid att anpassa min undervisning utifrån elevernas enskilda behov. Det gäller att lägga den tid och energi på det som är viktigt, men det kan vara svårt när det finns många som drar i en, elever, föräldrar, kollegor och olika grupper som gärna lägger på en arbetsuppgifter, men som sällan ger en tiden det krävs för att lyckas.

Jag tycker det är viktigt att samverka kring eleverna, att vi tar gemensamma grepp för att underlätta alla elevers utveckling, men också att man får stöd när man kör fast. Jag kan påverka detta genom att vara öppen för samarbete och lyssna på mina kollegor.

Jag tycker att den formativa bedömningen och det tydliga fokuset på arbetet i klassrummet hjälper mig. Även om jag inser att det är ett arbete i utveckling. Jag tycker också tydlighet i arbetet hjälper mig, att elever har stödstrukturer och att eleverna ges möjligheter att lyckas.