Forskning på gång! ~ Kilskrift

Forskning på gång! ~ Kilskrift

Vad spännande... Berätta mer..

"Läxan" från förra mötet var att jobba med coachande frågor. Jag tror att Camilla fick mig att tänka i lite nya banor, att bli lite mer medveten. Det är alltid bra att reflektera vad man gör och varför, samtidigt som jag blir lite full i skratt när någon säger; "Vad spännande", när jag säger något.

Eu-projektet "XPLICiT" på turné
Under denna veckan har jag och mina projektelever från år 7 hälsat på hos Östra Mölndals 3:e klassare. Vi har undervisat om nätetik.
Jag blev jätteimponerad av 3:ornas kunskaper! Det var en förmån att få hänga en förmiddag med dessa glada, bubbliga, sprudlande barn. Jag vill rikta ett jättetack till lärarna på Glasbergsskolan, Lackarebäcksskolan och Rävekärrsskolan att våra 7:or fick möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och träna på att lära andra.Projekteleverna har gjort ett jättejobb. Det är som ni vet inte lätt att stå inför en grupp i 1,5 timmar, men de gjorde det med bravur! Jag hoppas att jag får möjlighet att dela filmerna jag gjorde under dagarna, men jag väntar på publiceringstillstånd från rektorerna.

"Tell me and I forget.
 Teach me and I remember.
 Involve me and I will learn"

 Benjamin Franklin

Det är MYCKET nu...

Guided inquiry, analyserande uppsatser, betygssättning och analys av min egen undervisning

Ibland behöver man vägledning

Uppgiften till december månads försteärarträff var att titta på hur man inledde en lektion.

En nyttig uppgift. Det var inte roligt att se sig själv eller att höra sin egna “ljuva stämma”. Jag låter som Ronny Jönsson syrra tänkte jag när jag när jag tittade på min inspelning.

Lektionen jag valde att filma var en inledning på ett nytt arbetsområde. Anledningen till detta val var att jag då hade möjlighet att bli filmad eftersom jag hade med mig vår bibliotekarie Margareta. Jag visste redan från början att detta skulle bli knepigt. Jag hade laddat till tänderna för att undvika katastrof.

Jag var där i god tid. (Ganska ovanligt eftersom lektionerna går i ett och att jag är i många olika salar)

• Jag hade pratat igenom upplägget med Margareta. (Också det ganska ovanligt eftersom vi jobbar ganska ensamma i lärarjobbet.)
• Jag hade skrivit instruktioner. (Det gör jag alltid)

Guided inquiry

Vad är det? Guided inquiry skulle närmast kunnat översättas med ledd sökning. Mina elever och säkert även dina behöver tränas att söka på nätet.

Ämnesområdet vi skulle jobba med var Dystropier och miljö,

• Vi inledde ämnesområdet med att titta på några kortfilmer som jag hittade på www.shortoftheweek.com och diskuterade innehållet. Eleverna fick i läxa att bestämma sig för ett ämnesområde så som global uppvärmning, avskogning, vattenbrist, ökenspridning, megastäder, överkonsumtion, svält m.f.
  
  
• Näst steg blev att hjälpa eleverna att söka artiklar om ämnet varav minst en skulle vara vetenskaplig. Vi använde oss av www.forskning.se och www.scholar.google.se för att hitta vetenskapliga artiklar. Vi tipsade också om att leta efter ursprungskällan när man använder sig av av ex. Wikipedia. Elevernas uppgift var att ta fram 3 artiklar och läsa in sig på artiklarna så de kunde berätta för sina kamrater och de tillsammans kunde ställa frågor till innehållet. På detta sättet lärde sig eleverna tillsammans mer om ämnet och kunde gemensamt söka frågeställningar de ville arbeta vidare med.
  
  
• Lektionen efter introducerade jag hur man skriver analyserande uppsats.
  
  
• Eleverna jobbade med sin uppsats under kommande 5 lektioner. De tog stöd av varandra i skriv- och sökprocessen och jag följde deras arbete i klassrummet och genom Google drive.
  
  
• Som avslutning kommer eleverna att få berätta om sitt arbete för varandra i tvärgrupper.
  
  
• Arbete kommer att avslutas med eleverna utvärderar sitt eget arbete.

Frågor vi har tagit med oss i processen i Guided inquiry är;

1. Vad vet jag? (Inventering)
2. Vad ska jag ta reda på? (
3. Hur tar jag reda på det? (Metod)
4. Vad har jag lärt mig? (Utvärdering)
5. Hur ska jag använda det jag fått reda på? (Utvärdering)
6. Hur ska jag dela med mig av det jag lärt mig? (Peer learning)
7. Vad kan jag göra bättre nästa gång? (Utvärdering)
   
   

   

   Ibland kan vägen vara krokig fram till slutmålet.

   
   

Hur gick det med mina inledningar då?

Nja… Jag var nöjd med att jag väntade ut eleverna (trots att jag ser ganska uttråkad ut) De flesta förstod vad de skulle göra även om jag pratar för fort och för mycket. Klassen behövde endel vägledning när det gällde att söka material. Att prata med varandra gick bättre. De stora flertalet hittade frågeställningar även om de behövde lite hjälp att spetsa till frågorna. Men tredje dagen hände något. Jag kom inrusande i klassrummet med ytterkläderna på eftersom tåget var sent. (Ja, jag vet…) Jag tog av mig jackan och sa; “Jag har kommenterat alla era uppsatser i google. Ni har tre lektioner kvar att jobba. Kom fram till mig om ni behöver hjälp. varsågoda”. Och det funkade. I 100 minuter jobbade klassen koncentrerat. Det ska bli spännande att se vad slutresultatet blir.

Kapitel 11- 14 "Val av metod", "Spelregler", "Övergång", "Spelregler"

De här kapitlet handlade mycket av det som man redan gör idag i sin lärargärning. Jag har vart att behandla dem i klump.

Metodval
När man väljer metod tycker jag att man alltid strävar efter att variera sig och att man också genom att använda olika metoder vill träna på olika förmågor.

I val av metod kan också val av digitala eller andra verktyg ingå.

Spelregler
Anpassas till grupp och individ.

Jag spelade inte in mig själv, men jag ger nästan alltid information både muntligt och skriftligt. De stora flertalet ha inga bekymmer att förstå vad som ska göras, hur, när, var och med vem osv.
Jag pratar för fort och försöker att tänka på det.

Övergång/Spelregler
Att träna på grupparbete är något som jag har blivit mer och mer medveten om att man behöver göra. Det är svårt att jobba kollaborativt. Men hur gör man då? Detta är något jag ska titta vidare på i mitt projekt. Jag ska utvecka mer om detta med Jigsaw strategy.

Det dubbla uppdraget
Jag tycker att delen av personlig utveckling blir mer och mer tydligt, inte minst eftersom vi jobbar med förmågor och med formativ bedömning.

Kapitel 8. "Besvärliga" barn och föräldrar.

Alla barn passar inte in i den organisationen som skolan erbjuder, med stora klasser, många lärare och ett högt uppskruvat tempo för att hinna med kunskapskrav och personlig utveckling.

De här ungdomarna mår inte bra av skolan. De kanske blir utåtagerande, tysta eller kanske inte kommer alls.

Skolan har svårt att möta dessa barnen, när individanpassningar i klassrummet inte räcker till, då vi är begränsade i lokaler, tid och personaltäthet och ibland kompetens. Det är ur-svårt att kunna möta alla barn där de är med kanske 50 minuter på sig och 32 elever i klassrummet.

Har dessa barn drivna föräldrar så har de tur. Föräldrar som har ork och möjlighet att ställa krav och ligga på. Så ska det inte vara, men så kan det absolut vara.

Är dessa barn och föräldrar besvärliga?  Nej verkligen inte.

Kan dessa barn och föräldrar få en att knyta knyt på en själv och ligga sömnlös på nätterna?
Absolut!

Hur gör man då?

• Var ärlig och tydlig.
• Linda inte in budskapet, men glöm inte heller att berätta om det som fungerar.
• Glöm inte att vara framåtsyftande. "Ditt barn kommer också att gå på gymnasiet osv. men hens väg kanske kommer att se lite annorlunda ut:"
• Ta inte skott för det som du inte kan påverka. Du har förmodligen inte möjlighet att anpassa din enhets personalstyrka eller ekonomi.
• Ta hjälp av olika yrkeskategorier och inte minst föräldrarna.
• Ligg steget före.

Kapitel 6-7. Klassrumskultur och de första minuterna.

Boken poängterar vikten av ritualer, rutiner och normer. Efter snart 20 år i yrket har man byggt upp endel sådant.
Exempel på detta är;

• Alltid ha högt ställda förväntningar. Jag begär att alla ska göra sitt bästa
• Alltid vänta ut eleverna tills det blir tyst
• Ha bestämda platser och grupper.
• Skriva upp på tavlan vad som ska göras under lektionen och ge tidsramar.
• Ge ordet till olika elever.
• Jobba för arbetsro.
• Prata och verka för ett just klimat där alla elever känner att de är välkomna och kan vara trygga och växa.
• Bryta upp lektionspasset i olika aktiviteter.

Vad som är väldigt svårt att inverka på är det fysiska miljön som inte är anpassad till de stora barngrupperna vi har eller till modern undervisning heller för den delen.

Kapitel 5 Makt eller inflytande

Jag tycker tyvärr att boken blev sämre från och med detta kapitlet. Det mesta av det som sades var väldigt självklart. Att ha med sig från detta kapitlet är självklart att all kontakt i klassrummet (och annars också) ska bestå av ömsesidig respekt.

En annan sak som jag har tänkt på är det som boken säger, vikten av att fokusera på det som fungerar bra. Detta gäller inte minst de elever som har svårt på olika sätt och av olika anledningar men också de elever som det fungerar bra för. Jag tycker också att det kan vara en poäng att emellanåt också återkoppla till hemmet, inte minst när det är elever som har svårt i inlärningssituationen eller elever som man ringt hem för att de har misskött sig.

Uppgiften till detta kapitlet var att fundera på vad som triggar en. Jag kan bli grymt provocerad av barn som behöver hjälp, men inte vill ta emot hjälp. Jag har dock av erfarenhet lärt mig att backa och att över tid försöka bygga en relation.