Intressant litteratursamnanfattning funnen på FB grupp

https://www.facebook.com/groups/158529917670370/permalink/387610714762288/

Hemlärande 19/3

Vilka möjligheter ger jag mina elever att vara kreativa?

Ibland känns det som man är ute och cyklar på djupt vatten.....

Vad är kreativitet?
"Man skulle kunna säga att kreativitet handlar om en förmåga att se ovanliga samband, att lämna gamla hjulspår och hitta nya lösningar. Det mesta som omger oss är produkter av kreativitet. Tidigare har kreativitet främst förknippats med idéutveckling och konstnärskap, men i dag har betydelsen utvidgats till att också betraktas som en produktivitetsfaktor i vår nya kunskapsbaserade ekonomi.  Kreativitet behöver inte bara vara lustfyllt, utan också användbart och i bästa fall lönsamt. 

Kreativitet brukar definieras som något som är nytt och originellt (i motsats till gammalt och trivialt). Det ska också vara användbart och uppskattat på något sätt. Vissa forskare har också lagt till en tredje faktor: kreativa produkter ska vara genomförbara. Det här typen av definitioner har begränsningen i att främst tyckas omfatta en begränsad elit av forskare, uppfinnare och konstnärer. Som invändning mot det synsättet kan man hävda att helt vanliga människor i sin ensamhet också kan skapa något som uppfattas som nytt, användbart och genomförbart — ovetande om att någon annan redan uppfunnit samma sak tidigare." (http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/kreativitet/tiofragorochsvar/vadarkreativitet.5.34a8543912bbe474e1f80005257.html)

Om vi håller oss fast vid denna definitionen är alltså frågan hur jobbar jag för att mina elever ska få möjlighet att hitta nya lösningar, tänka på nya sätt (som också ska vara användbart).
Hur tränar man elever på att tänka kreativt, vara entreprenöriella? Vad är det som krävs av mig som lärare? För denna process börjar ju hos mig eller började för en herrans massa år sedan. Den började med att släppa kontrollen. (Lika läskigt och svårt som det låter). Att ställa öppna frågor. Att inleda uppgifter och diskussioner som man inte visste vad resultatet skulle bli även om man hade syfte och mål klart för sig och att i efterhand tillsammans konstruera kunskap. I och med detta blev lärandet mer av en process där man fick pröva och ompröva. Jag kom också i kontakt med andra arbetssätt så som simuleringar eller att leka som mina 7:or säger. Där man genom att tillsammans lösa uppgifter av generellt slag får förståelse för större skeendet. Exempelvis får känna på hur Grekisk demokrati känns om man faktiskt inte får vara med och bestämma. Eller när man i diskussion kring ett kollektiv boende får ta ställning till aktuella frågor på EU:s agenda, eller får fundera på hur det skulle vara att leva i ett land där man får ta dåliga beslut eftersom pengarna inte räcker till. 


Varför gör jag som jag gör?

Många aspekter spelar så klart in på varför man gör som man gör. Struktur, lärmiljö, tid är några. När man jobbar med en grupp i 50-100 minuter för att sedan i bästa fall träffas ett par dagar senare kan det vara svårt för eleverna att hinna vara kreativa. När de kommit igång är det dags att packa ihop.., Lärmiljön vem man jobbar med och gruppdynamiken, tilltron till sin lärare, men även mer fysiska aspekter som brist på grupprum, för om 30 elever ska prata om problemlösning och alla ska komma tilltals i ett klassrum blir ljudnivån hög. Tiden är ju också en viktig aspekt för mig som lärare. Läroplanen och kursplanerna kräver att jag ska hinna med många förmågor och en ansenlig mängd centralt innehåll. Ofta får man skynda på gruppen och kreativitet och processer är tidskrävande och därför blir kreativa arbetsätt endel av ens pedagogiska repertoar.

Intressant artikel från the Guardian

Revolution that could change the way your child beeing taught

Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola

Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola

Forskning på gång! ~ Kilskrift

Forskning på gång! ~ Kilskrift

Vad spännande... Berätta mer..

"Läxan" från förra mötet var att jobba med coachande frågor. Jag tror att Camilla fick mig att tänka i lite nya banor, att bli lite mer medveten. Det är alltid bra att reflektera vad man gör och varför, samtidigt som jag blir lite full i skratt när någon säger; "Vad spännande", när jag säger något.

Eu-projektet "XPLICiT" på turné
Under denna veckan har jag och mina projektelever från år 7 hälsat på hos Östra Mölndals 3:e klassare. Vi har undervisat om nätetik.
Jag blev jätteimponerad av 3:ornas kunskaper! Det var en förmån att få hänga en förmiddag med dessa glada, bubbliga, sprudlande barn. Jag vill rikta ett jättetack till lärarna på Glasbergsskolan, Lackarebäcksskolan och Rävekärrsskolan att våra 7:or fick möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och träna på att lära andra.Projekteleverna har gjort ett jättejobb. Det är som ni vet inte lätt att stå inför en grupp i 1,5 timmar, men de gjorde det med bravur! Jag hoppas att jag får möjlighet att dela filmerna jag gjorde under dagarna, men jag väntar på publiceringstillstånd från rektorerna.

"Tell me and I forget.
 Teach me and I remember.
 Involve me and I will learn"

 Benjamin Franklin

Det är MYCKET nu...

Guided inquiry, analyserande uppsatser, betygssättning och analys av min egen undervisning

Ibland behöver man vägledning

Uppgiften till december månads försteärarträff var att titta på hur man inledde en lektion.

En nyttig uppgift. Det var inte roligt att se sig själv eller att höra sin egna “ljuva stämma”. Jag låter som Ronny Jönsson syrra tänkte jag när jag när jag tittade på min inspelning.

Lektionen jag valde att filma var en inledning på ett nytt arbetsområde. Anledningen till detta val var att jag då hade möjlighet att bli filmad eftersom jag hade med mig vår bibliotekarie Margareta. Jag visste redan från början att detta skulle bli knepigt. Jag hade laddat till tänderna för att undvika katastrof.

Jag var där i god tid. (Ganska ovanligt eftersom lektionerna går i ett och att jag är i många olika salar)

• Jag hade pratat igenom upplägget med Margareta. (Också det ganska ovanligt eftersom vi jobbar ganska ensamma i lärarjobbet.)
• Jag hade skrivit instruktioner. (Det gör jag alltid)

Guided inquiry

Vad är det? Guided inquiry skulle närmast kunnat översättas med ledd sökning. Mina elever och säkert även dina behöver tränas att söka på nätet.

Ämnesområdet vi skulle jobba med var Dystropier och miljö,

• Vi inledde ämnesområdet med att titta på några kortfilmer som jag hittade på www.shortoftheweek.com och diskuterade innehållet. Eleverna fick i läxa att bestämma sig för ett ämnesområde så som global uppvärmning, avskogning, vattenbrist, ökenspridning, megastäder, överkonsumtion, svält m.f.
  
  
• Näst steg blev att hjälpa eleverna att söka artiklar om ämnet varav minst en skulle vara vetenskaplig. Vi använde oss av www.forskning.se och www.scholar.google.se för att hitta vetenskapliga artiklar. Vi tipsade också om att leta efter ursprungskällan när man använder sig av av ex. Wikipedia. Elevernas uppgift var att ta fram 3 artiklar och läsa in sig på artiklarna så de kunde berätta för sina kamrater och de tillsammans kunde ställa frågor till innehållet. På detta sättet lärde sig eleverna tillsammans mer om ämnet och kunde gemensamt söka frågeställningar de ville arbeta vidare med.
  
  
• Lektionen efter introducerade jag hur man skriver analyserande uppsats.
  
  
• Eleverna jobbade med sin uppsats under kommande 5 lektioner. De tog stöd av varandra i skriv- och sökprocessen och jag följde deras arbete i klassrummet och genom Google drive.
  
  
• Som avslutning kommer eleverna att få berätta om sitt arbete för varandra i tvärgrupper.
  
  
• Arbete kommer att avslutas med eleverna utvärderar sitt eget arbete.

Frågor vi har tagit med oss i processen i Guided inquiry är;

1. Vad vet jag? (Inventering)
2. Vad ska jag ta reda på? (
3. Hur tar jag reda på det? (Metod)
4. Vad har jag lärt mig? (Utvärdering)
5. Hur ska jag använda det jag fått reda på? (Utvärdering)
6. Hur ska jag dela med mig av det jag lärt mig? (Peer learning)
7. Vad kan jag göra bättre nästa gång? (Utvärdering)
   
   

   

   Ibland kan vägen vara krokig fram till slutmålet.

   
   

Hur gick det med mina inledningar då?

Nja… Jag var nöjd med att jag väntade ut eleverna (trots att jag ser ganska uttråkad ut) De flesta förstod vad de skulle göra även om jag pratar för fort och för mycket. Klassen behövde endel vägledning när det gällde att söka material. Att prata med varandra gick bättre. De stora flertalet hittade frågeställningar även om de behövde lite hjälp att spetsa till frågorna. Men tredje dagen hände något. Jag kom inrusande i klassrummet med ytterkläderna på eftersom tåget var sent. (Ja, jag vet…) Jag tog av mig jackan och sa; “Jag har kommenterat alla era uppsatser i google. Ni har tre lektioner kvar att jobba. Kom fram till mig om ni behöver hjälp. varsågoda”. Och det funkade. I 100 minuter jobbade klassen koncentrerat. Det ska bli spännande att se vad slutresultatet blir.

Kapitel 11- 14 "Val av metod", "Spelregler", "Övergång", "Spelregler"

De här kapitlet handlade mycket av det som man redan gör idag i sin lärargärning. Jag har vart att behandla dem i klump.

Metodval
När man väljer metod tycker jag att man alltid strävar efter att variera sig och att man också genom att använda olika metoder vill träna på olika förmågor.

I val av metod kan också val av digitala eller andra verktyg ingå.

Spelregler
Anpassas till grupp och individ.

Jag spelade inte in mig själv, men jag ger nästan alltid information både muntligt och skriftligt. De stora flertalet ha inga bekymmer att förstå vad som ska göras, hur, när, var och med vem osv.
Jag pratar för fort och försöker att tänka på det.

Övergång/Spelregler
Att träna på grupparbete är något som jag har blivit mer och mer medveten om att man behöver göra. Det är svårt att jobba kollaborativt. Men hur gör man då? Detta är något jag ska titta vidare på i mitt projekt. Jag ska utvecka mer om detta med Jigsaw strategy.

Det dubbla uppdraget
Jag tycker att delen av personlig utveckling blir mer och mer tydligt, inte minst eftersom vi jobbar med förmågor och med formativ bedömning.

Kapitel 8. "Besvärliga" barn och föräldrar.

Alla barn passar inte in i den organisationen som skolan erbjuder, med stora klasser, många lärare och ett högt uppskruvat tempo för att hinna med kunskapskrav och personlig utveckling.

De här ungdomarna mår inte bra av skolan. De kanske blir utåtagerande, tysta eller kanske inte kommer alls.

Skolan har svårt att möta dessa barnen, när individanpassningar i klassrummet inte räcker till, då vi är begränsade i lokaler, tid och personaltäthet och ibland kompetens. Det är ur-svårt att kunna möta alla barn där de är med kanske 50 minuter på sig och 32 elever i klassrummet.

Har dessa barn drivna föräldrar så har de tur. Föräldrar som har ork och möjlighet att ställa krav och ligga på. Så ska det inte vara, men så kan det absolut vara.

Är dessa barn och föräldrar besvärliga?  Nej verkligen inte.

Kan dessa barn och föräldrar få en att knyta knyt på en själv och ligga sömnlös på nätterna?
Absolut!

Hur gör man då?

• Var ärlig och tydlig.
• Linda inte in budskapet, men glöm inte heller att berätta om det som fungerar.
• Glöm inte att vara framåtsyftande. "Ditt barn kommer också att gå på gymnasiet osv. men hens väg kanske kommer att se lite annorlunda ut:"
• Ta inte skott för det som du inte kan påverka. Du har förmodligen inte möjlighet att anpassa din enhets personalstyrka eller ekonomi.
• Ta hjälp av olika yrkeskategorier och inte minst föräldrarna.
• Ligg steget före.

Kapitel 6-7. Klassrumskultur och de första minuterna.

Boken poängterar vikten av ritualer, rutiner och normer. Efter snart 20 år i yrket har man byggt upp endel sådant.
Exempel på detta är;

• Alltid ha högt ställda förväntningar. Jag begär att alla ska göra sitt bästa
• Alltid vänta ut eleverna tills det blir tyst
• Ha bestämda platser och grupper.
• Skriva upp på tavlan vad som ska göras under lektionen och ge tidsramar.
• Ge ordet till olika elever.
• Jobba för arbetsro.
• Prata och verka för ett just klimat där alla elever känner att de är välkomna och kan vara trygga och växa.
• Bryta upp lektionspasset i olika aktiviteter.

Vad som är väldigt svårt att inverka på är det fysiska miljön som inte är anpassad till de stora barngrupperna vi har eller till modern undervisning heller för den delen.

Kapitel 5 Makt eller inflytande

Jag tycker tyvärr att boken blev sämre från och med detta kapitlet. Det mesta av det som sades var väldigt självklart. Att ha med sig från detta kapitlet är självklart att all kontakt i klassrummet (och annars också) ska bestå av ömsesidig respekt.

En annan sak som jag har tänkt på är det som boken säger, vikten av att fokusera på det som fungerar bra. Detta gäller inte minst de elever som har svårt på olika sätt och av olika anledningar men också de elever som det fungerar bra för. Jag tycker också att det kan vara en poäng att emellanåt också återkoppla till hemmet, inte minst när det är elever som har svårt i inlärningssituationen eller elever som man ringt hem för att de har misskött sig.

Uppgiften till detta kapitlet var att fundera på vad som triggar en. Jag kan bli grymt provocerad av barn som behöver hjälp, men inte vill ta emot hjälp. Jag har dock av erfarenhet lärt mig att backa och att över tid försöka bygga en relation.

Ledarskap i klassrummet kapitel 4 "Öka sannolikheten för att det ska fungera"

 

Framgångsfaktorer

Vad är det som gör en lärare framgångsrik. Är det något man kan öva upp eller något man har eller är det kanske en blandning av båda. Det är inte svårt att hålla med i författarens uppradning av framgångsfaktorer. Var står man då själv i allt detta. Vad funkar, vad behöver utvecklas?

• Värderingar; Jag jobbar på att se att möte eleverna där de är varje dag. Jag jobbar mycket och målinriktat med att bygga relationer till mina elever.
• Inlärning; Vad gör jag i klassrummet och vad är syftet med vad jag gör och kanske inte minst. Vad gör jag när det inte fungerar.
• Påverkan; RELATIONER!
• Framtiden; Vad är det eleverna behöver ha med sig in i framtiden? 
• Beteende; Den ständiga önskan att utvecklas!
• Klassrumskultur; Lägga tid här är viktigt. Väl investerad tid. Vad hände med det vi gjorde med 7:orna för några år sedan.
• Kärlek och stuktur; Kan man vara både och beroende på gruppen?

Måste jag välja bara en säger jag beteende. Vad kan jag göra bättre? Vad behöver utvecklas? Vem gör jag det bäst tillsammans med eller är det något som bara ligger hos mig? Var kan jag hitta den kunskapen jag söker?

"Ledarskap i klassrummet" Kapitel 3 Demokrati och delaktighet.

Hur mycket ska eleverna bestämma och vad ska de bestämma om?

Jag funderar på hur jag jobbar. Rätt så mycket är ju redan bestämt i styrdokumenten, annat styr schemaläggningen över. Hur lång eller kort tid man har. Vad man kan åstadkomma på den givna ramen "lektionen".

Jag låter eleverna vara med och styra över arbetssätt. Jag brukar gå igenom vad vid ska göra. Ge exempel på vad jag gjort tidigare; "Förra året gjorde vi en dramatisering av en rättegång".
Eleverna får vara med och bestämma hur vi ska pröva deras kunskaper (under förutsättning att det inte alltid blir samma). De kan vara med och bestämma över tidsramen. Jag tar med eleverna mycket i planeringsstadiet och under lärprocessen.

Regler, ramar och bedömning har hittills varit mitt ansvar.

Peer-learning

Kan man med Peer-learning öka elevernas inflytande i klassrummet? Det får vi se. Jag tänker att om man ger eleverna verktyg för planering, olika lärstilar, kamratbedömning och mer ansvar och dessutom får lära sig att debattera och pröva sina tankar mot andra. Borde inte det innebära att de kan ta större ansvar? Att man som lärare istället fokuserar på att lära ut verktyg, stöttar i processen och sedan självklart står för bedömning och feedback för att utveckla lärprocessen på ett tydligare sätt?

Ledarskap i klassrummet kapitel 2 "Ledarskap"

photo credit: Atos International via photopin cc

Boken tog upp sådant som jag själv kan påverkar, nämligen;

• Min attityd; Att möte eleverna med respekt. Att vara en förståndig vuxen, att vara lärare och gilla sitt uppdrag.

Jag tänker att så länge jag gillar att vara lärare ska jag fortfarande vara lärare, och om det kommer en dag då jag inte gillar mitt uppdrag, på riktig, så ska jag göra mina elever och mig själv tjänsten att göra något annat. Fram till nu har jag nog lyckats ganska bra som ambasadör för mitt yrke eftersom flera av mina vänner som bytt karriär faktiskt tänkt att bli lärare.

• Mitt beteende; Det här är svårt att bli medveten om. Jag vet att jag ibland pratar jättefort. Jag jobbar på att dra ner tempot. Eleverna lär ju sig inte mer för att jag försöker lära ut snabbare eller....

• Min kompetens som pedagog; Sanningen boken tog upp här var bli medveten om vad du kan påverka. Det är ju lätt att sura ihop för det man inte kan påverka och jag tänker att påverkansgraden måste vara olika i olika organisationer och kanske också beror det på vem man är och hur man framför sin sak.

Döda poeters sällskap: 

 

 En god ledare
 Så klart skulle jag kunna välja någon av mina många kompetenta kollegor, men de hade kanske inte ville vara med på film. Jag har därför valt Robin Williams i en av hans många fantastiska roller. RIP Robin.
Vad är det som gör läraren i den här filmsnutten så bra?

1. Han är tydlig. Han kan sin sak. Han har någonting viktigt att säga, att man ska våga göra det man själv tror på och inte bara anpassa sig till andra. Han använde humor för att nå eleverna. Även om han drev med eleverna gjorde han det på sådant sätt att han inte kränkte någon, utan förstärkte budskapet.
I denna scenen använder inte läraren maktspråk utan pratar med eleverna med respekt. Han påverkar genom att leda genom exempel.

2. Jag har haft förmånen att träffa många kloka lärare under min skolgång. Lärare som brydde sig och som ville något. Lärare som brann för sitt yrke och som var duktiga.
Jag har också träffat chefer som varit goda ledare, som har sett och lyssnat på individerna, men som inte varit rädda för att fatta beslut och som har stått kvar när stormen dragit in. Chefer som man visste att om man skulle få problem med någon förälder så skulle de stötta en, men som också var skickliga att leda samtal så att om problem uppstod kunde medla så att alla parter blev nöjda.

3. En god ledare, leder genom exempel. Lyssnar, men vågar ta beslut. En ledare behöver vara trygg i sig själv. En god ledare har visioner.

4. Ledarskap. Jag tänker att man som ledare pekar ut riktningen, får människor att arbete tillsammans mot ett klart definierat mål. Att som ledare ska man se till individernas olika kompetenser och kan dra nytta av dessa för att alla ska känna sig delaktiga och nå optimala resultat. Som ledare tycker jag att man ska kunna inspirera men också våga ta i svårigheter. Det är viktigt att man kan delegera som ledare om man ska orka.